Om Svenska Hjärt-lungräddningsregistret

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret har funnits sedan 1990. Till att börja med registrerades endast data om hjärt-lungräddning utanför sjukhus. 2006 började man också samla data om hjärt-lungräddning på sjukhus. Sedan dess har registret bestått av två delregister, HLR utanför sjukhus och HLR på sjukhus. Ett IT-plattformsbyte gjordes 2017 för delregistret HLR på sjukhus. Delregistret HLR utanför sjukhus gjorde motsvarande plattformsbyte i mars 2020. Hjärt-lungräddningsregistret är ett nationellt kvalitetsregister och finansieras med medel från staten och regionerna. Det får också stöd av Svenska HLR-rådet.

Syftet med registret är att kartlägga förloppet och undersöka svaga länkar i den kedja som räddar liv vid HLR. Med hjälp av registerdata kan man ta reda hur olika delmoment kan optimeras för att öka chanserna för återupplivning efter hjärtstopp. Registerdata ger information om förekomst och utfall till Sveriges samtliga sjukhus samt ambulanssjukvårdens regioner. Detta ger möjlighet till nationellt och lokalt lokalt förbättringsarbete.

Fall där HLR påbörjats registreras

Ambitionen är att alla fall där HLR har påbörjats ska registreras. När det gäller HLR utanför sjukhus fångar man upp i stort sett all utförd hjärt-lungräddning. För delregistret HLR på sjukhus är det fortfarande en bit kvar till full täckningsgrad. Det som registreras är uppgifter om patienten, omständigheter kring hjärtstoppet och vilka insatser som gjordes och när. Patienter som överlever följs upp så att man får in data om hur de mår och fungerar efter återupplivningen.

Det finns flera kritiska länkar i kedjan som räddar liv vid HLR. Data i delregistret HLR utanför sjukhus visar hur utvecklingen varit under knappt 30 år när det gäller alla länkarna.

• Tiden från hjärtstopp till larm har minskat från fem till två minuter. Här har mobiltelefonernas inträde spelat en stor roll. Allmänheten är också mer uppmärksam på tidiga symtom av hjärtinfarkt.
• Tiden från hjärtstopp till HLR har minskat från 10-11 minuter till en minut. Detta är en fantastisk utveckling som till stor del beror på att kunskaper om HLR har spridits till breda lager av befolkningen.
• Tiden från hjärtstopp till defibrillering med hjärtstartare har inte förbättrats så som man skulle önska. Den har bara minskat från 11-12 minuter till 10-11 minuter. Detta trots att mellan 40 000 och 50 000 hjärtstartare har placerats ut runtom i landet. Väldigt många hjärtstopp sker i hemmet och där finns nästan aldrig hjärtstartare. Det stora problemet här är att ambulansens utryckningstider ökat oroväckande de senaste 30 åren.
• Den efterföljande sjukhusvården har förbättrats för dem som drabbats av ett hjärtstopp och återupplivats.

Registerdata visar att under de senaste cirka 30 åren har överlevnaden efter HLR ungefär tredubblats. Många olika faktorer har spelat in här, men Svenska Hjärt-lungräddningsregistret har definitivt varit en av de drivande krafterna bakom utvecklingen. Registerföreträdarna har under många år och i många olika sammanhang spridit information om de resultat som uppnås med HLR och om de kritiska länkar som kan förbättras. Detta har ökat kunskaperna om hur man bör agera. Det har också fungerat motiverande för ambulans- och sjukhuspersonal och för de organisationer som utbildar allmänheten i HLR.

Internationell föregångare

Svenska Hjärt-lungräddningsregistret är en internationell föregångare bland HLR-register i världen. Det svenska personnummersystemet ger speciellt goda möjligheter att följa upp patienter och ta reda på hur det går för dem efter HLR. Svenska registerföreträdare deltar i ett internationellt samarbete som en gång vart femte år tar fram ett underlag som är vägledande för riktlinjer om HLR. Riktlinjer ges sedan ut på olika håll i världen. Till exempel finns europeiska riktlinjer som är utgångspunkt för de svenska.

Forskningen på data i Hjärt-lungräddningsregistret är mycket omfattande.
Läs mer om forskning på data i Hjärt-lungräddningsregistret.